Slav i karamellkungens rike?

Den intressanta artikelserien i SVD fortsätter!

Jag har absolut varit slav hos både Karamellkungen och Godisprinsen (som ju nu förresten är ett och samma bolag nu för tiden...).

Jag har stått många gånger i kassakön i mataffären. Tänkt att "nej, inte idag". Sen har det tagit lite extra lång tid, och då har jag tänkt "okej, bara några".
"Bara några" är såååå svårt, när det finns 10 sorter som man väldigt, väldigt gärna vill ha... Och helst inte heller bara EN godis av varje sort.

När jag varit i Thailand för 1 år sedan bestämde jag när jag kom hem att "inget mer lösgodis!". Bara att fatta det beslutet gjorde att godiskonsumtionen minskade avsevärt, för det var lite svårare att bestämma sig för EN specifik godispåse än att plocka "bara några" lösgodisar...

Att tänka på: Det är inte undantagsvis överviktiga människor som behöver vara sockerkänsliga/sockerberoende!
Många smala människor lider av samma problematik och sug men har bara "turen" att inte lägga på sig lika lätt i vikt.
Rent fysiskt är det långt ifrån säkert att en överviktig person har sämre värden eller sämre matvanor/äter mer godis, än en person som är smal.

Att minska på socker/snabba kolhydrater är något som vi alla behöver, och Karamellkungen behöver inte fler slavar!