Powered By Blogger

söndag 8 augusti 2010

Skillnad på kaloribantning och LCHF

Jag måste göra ett inlägg om det här för det kommer så mycket frågor och synpunkter. Som t ex att jag är "duktig". Det är jättesnällt att säja så men med tanke på hur enkelt det är så känns det nästan pinsamt att höra att man är duktig, snart 1 år efter påbörjad LCHF-kostomläggning!
Eftersom jag även varit rökare så kan jag enkelt jämföra med det:

Om jag slutar röka, då är jag väldigt duktig de första dagarna och kanske månaderna. Sen säjer ingen att man är duktig 1 år senare. Varför? Jo, för att värsta fysiska suget efter nikotinet går över efter 3 dagar bara och sen är det vanor som måste förändras, vilket i sig kan vara jobbigt men ofta inte oöverstigligt. Det vet folk och alltså är man inte duktig så väldigt länge:-).
Om jag däremot bestämt mig för att jag inte ska sluta röka, utan att jag ska fortsätta röka men bara 2 ciggaretter om dagen, alltid. Vad händer då? Jo, varje dag kommer bli mer eller mindre en kamp. En kamp att bara röka de två ciggaretterna även fast jag blir sugen på fler och det finns fler bra tillfällen att röka än bara två... Om jag under en period, lång eller kort, lyckas hålla mig till att bara röka mina två tillåtna ciggaretter är jag verkligen duktig! Duktig och karaktärsfast.

När man bantar på ett "vanligt sätt", genom kalorireduktion och tallriksmodell och viktväktare och viktklubbar, så utsätts man för det här med "2 ciggaretter om dagen" varje dag! Man får äta lite av allt, enligt en fastställd modell. Men vad säjer att du blir mätt på den modellen? Eller att du bara vill ha en liten bit av kakan som du valt att äta istället för att ta en sås till middagen? Det krävs ett ständigt funderande och ständiga avvägningar. Man går ner i vikt, men man jobbar emot kroppen, eftersom våra kroppar inte är gjorda för att vara hungriga (äta färre kalorier än vad kroppen vill äta). Förr eller senare orkar vi inte vara duktiga längre utan börjar äta oss mätta igen. Kanske då också successivt att äta oss mätta av fel saker, och det är nu det går riktigt fort! De tappade kilona kommer tillbaka snabbt som sjutton, eftersom kroppen glatt börjar lagra eftersom den anser att du tidigare utsatt den för svält...
Om man istället jobbar med kroppen och äter för ett ständigt stabilt blodsocker så blir effekten precis samma som för den som slutat röka helt. Man blir inte sugen! På riktigt! Man låter inte bli för att man är duktig, utanför att ens hjärna inte triggas att gå igång på socker/snabba kolhydrater.
Kampen och "karaktären" är inget problem längre, eftersom suget är helt borta.

Vilken nivå man sedan lägger sin framtida kost på varierar från person till person. Några kanske aldrig mer kan ta en efterrätt utan att hamna i ett jobbigt sockersug, de allra flesta kommer att kunna göra undantag vid sällsynta tillfällen utan att falla tillbaka i gamla mönster.

Det är en otrolig skillnad på att tacka nej till socker/kolhydrater eller en större portion om man är sugen, mot att göra det när man inte alls är sugen!

5 kommentarer:

  1. Idag firar jag 2 år med LCHF.
    Grattis mig själv till ett bättre liv. :)

    Det du skriver om idag, att suget efter socker och kolhydrater försvinner har jag berättat många gånger för olika personer.
    Men de verkar inte tro mig. Kanske låter det för bra för att vara sant.

    Känner bl.a. en svårt sockerberoende person och hon kämpar och kämpar mot sitt sockersug.
    Vi har pratat flera gånger om det här och hon tycker att jag är så redig - och jag i min tur försöker att förklara att det är inte svårt att motstå saker när man inte längre har något sug efter dem.
    Men hon tror mig inte, för hon kan inte förstå att sockersug kan upphöra.

    Jag "predikar" inte LCHF-kost till andra men jag berättar gärna för dem som frågar.
    "Var och en blir salig på sin tro" men det är väl synd att vissa ska behöva kämpa så. ;)

    Lycka till framöver!

    SvaraRadera
  2. Känner igen mig jättemycket i det du skriver. Det känns helt overkligt att kunna baka muffins till sambon eller sitta bland folk som äter glass och inte vara det minsta sugen. Trodde inte att det var möjligt. Och utan att behöva tvinga mig att äta något jag inte gillar!

    Försökte förklara detta för en mycket skeptisk kompis (jag kan baka kakor utan att bli sugen!) och då gav hon mig en kritisk blick och sa att det verkade tråkigt att inte vara sugen. Tråkigt för henne att hon ser det så. För mig är det ett mirakel.

    Tips förresten: pannkaksreceptet du beskrev för ett par dag sedan blir helt underbart med lite riven ingefära, kardemumma och kanel i dessutom. Pepparkakspannkakor! Lite stark grönmögelost på det - mmm...

    SvaraRadera
  3. Känner igen det du skriver om...
    Jag sluta röka från ena dagen till den andra och har sedan aldrig rökt något.....har verkligen inget sug efter en "pinne"...
    LCHF har jag kört i en avslappnad version, ja det vill säga utan bröd, pasta, ris, potatis...äter mörötter och frukt....
    Men mår toppen..
    Äter mörk choklad och känner mig nöjd efter några bitar....helt kanon...
    Kram Lotta

    SvaraRadera
  4. Hej!
    Visst, det låter för bra för att vara sant. Hade inte trott på det själv, att kunna HELT slippa sötsug:-)!
    Detta är inte heller något som kan förklaras bra utan måste liksom upplevas...:-)
    Och jag förstår att folk är skeptiska till sånt som låter för bra för att vara sant:-)

    Miss C: Kul med variation på pannkakorna, ska testa!!

    SvaraRadera
  5. Så otroligt sant! Men det måste nästan upplevas för att man ska förstå... Jag hade aldrig trott att det kunde vara så "lätt" att motstå frestelser - när man är konsekvent och undviker kolhydrater i för stor mängd.

    SvaraRadera